Hej hej.

Måste bara berätta att det nu är över 9månader sedan som jag sov en hel natt.
6 månader med Arvid (vaknar och vill ha mat 2-4ggr/natt)
Och dessförinnan var jag ju gravid och behövde gå upp och kissa, och dricka(och äta) något mitt i natten.

Visst klarar man det... det gör alla..
Men visst är det jobbigt.. sjukt jobbigt!
(jag vet att det är självvalt) och det är värt det ! Alla gånger, hela tiden!!!

Men jobbigt...
Igår kväll när vi skulle gå och lägga oss, blev lite sen..12-tiden..
Precis när vi skulle somna, då vaknade Arvid.
SKREK rakt ut. och var varm. Carl-Henrik skulle bära honom till skötborde för att ta tempen o ge en alvedon.
På vägen till skötbordet så kräks Arvid över hela sovrumsgolvet....fontänkräktes.. jippie!
Jag tog Arvid, och CH tog golvet.

Sen vägrade han att sova i sin säng... ville ligga 2mm ifrån mig, helst närmare...
Han sov 30 minuter , sen vaknade han, sov 30 mintuer, vaknade... osv.
Vid 05.00 ville han inte sova mer...
(då hade jag ju faktiskt sovit ca 3 timmar  .. det räcker väl?)

CH tog en biltur, Arvid vägrade sova.
Kom hem.. sov 1 timme bredvid mig.. sen vart han jätteledsen igen...
Då var det min tur att åka bil.. runt runt...
(Birsta, City, Haga och ett varv runt Alnö blev det ..)
Miljöbovar? jaha.. huvudusaken är att Arvid får sova!
(Tyck vad ni vill, jag tycker att Arvid ska få sova)

1,5 timme sov han i bilen iaf.. skönt för honom!

Sen var han vaken några timmar hemma...
Och nu sover han igen.. i bilstolen!

Snoret är tjockt och feber har han också.
Synd om min prins.
Synd om mig, och synd om CH (som dessutom måste jobba)

Nu har jag klagat, jag tackar för att ni tog er tid att läsa.
(jag vet att jag istället för att ha skrivit detta, borde ha sovit)

Jag lovar att inte klaga mer, men det här kändes faktiskt skönt. tack.

Och tack för att det finns något som heter KAFFE.

Hej/Frida!